Cykelskjulet nästan färdigt.

När man bygger hus själv kommer förr eller senare man fram till att man behöver (bygga) en CNC-skärmaskin för EPS. Möjligen är det så att vissa personer kommer fram till det tidigare än andra, i mitt fall kom jag fram till det 10 år före jag började bygga huset, sen tog det som vanligt längre tid än tänkt innan jag fick färdigt och kunde använda maskinen.

Men vi tar det från början. Det underjordiska skärmtaket med förrådsdel påbörjades samtidigt som resten av huset men då vi prioriterat att bygga färdigt inomhus efter vi byggt själva stommen. Invändigt hade det sett ut som nedan minus stämp plus bråte ett tag.

Planen var att kunna värma upp förrådsdelen till frostfritt, så taket behöver isoleras. Det är inte helt trivialt då takhöjden väldigt begränsad iom att cykelskjulets platta behöver vara på ungefär samma höjd som källarens platta då det från den stenbelagda garageuppfarten både ska vara möjligt att ta sig in i cykelskjulet och huset samtidigt som gräsmattan ovanpå behöver ha ungefär samma nivå som resten av gräsmattan, vilken i sin tur begränsas av att den inte kan ligga för högt om vi ska kunna få in ljus genom källarfönsterna. Källarfönsterna hamnar inte helt ovan mark utan placeras lite under gräsmattans nivå med fönsterbrunnar men om de blir för djupa kommer det inte in så mycket ljus genom fönsterna.

Lösningen blir då att ha låg takhöjd och en relativt tunn isolering i taket och för att ändå få till bra isolering bör den ha bra u-värde. Innertaket består av korrugerade armeringsplåtar, vilket kan vara lite komplicerat att isolera.

Det går att köpa färdigskuren mineralull, men då det är under jord och svårt att ventilera bort fukt som man annars kan i ett vanligt tak ovan mark (där det går att ha ventilationshål i ändarna) kändes det inte helt bra.

Det går att spruta PU-skum eller liknande men det blir inte så bra u-värde som grafit-EPS. En kombination med PU-skum bara på trapetsdelen av formen och fylla de sista 50mm med EPS var en tänkbar metod, men det kändes som det skulle kunna bli dyrt, svårt att få fylla lagom utan att allt trillar ner och sen var jag lite osäker på åldringen.

Grafit-EPS ger 20% bättre isolering än vanlig vit EPS (med bonus att det luktar mindre vid värmeskärning visade det sig), så det var planen att isolera med det. Jag gjorde något försök att såga till bitar med cirkelsåg, men det gick inte så bra.

Lösningen blir då så klart att göra en EPS-skärmaskin. Jag har skurit EPS tidigare under husbygget med en varm tråd (gitarrsträng som det går ström genom) monterad på en fast höjd i en hållare, lite som en osthyvel, men detta var lite mer komplicerat. Då jag tidigare byggt en enkel CNC-fräs i trä med vanliga gängstänger så var inte en CNC-maskin (CNC = Computer Numerical Control) långt borta i min tankevärld. Har haft det i tankarna rätt länge och för det planerade pool-locket jag har i tankarna (kommer mer info om det om några månader) måste jag ändå bygga en sådan maskin för att få till det.

Maskinen är enkel och lågbudget och byggd till stor del med enkla standardkomponenter man kan köpa i byggaffärer då jag inte har så mycket användning av maskinen när huset är färdigt. En värmetråd spänns upp mellan två ”Kvartal” Ikea-gardinstänger som sitter monterade på lådbeslag som sitter monterade på ett par bordsben som sitter monterade på MDF-skivor som kan monteras på lämpligt avstånd från varandra med bjälkar. En liten billig stegotor vrider en gängstång som flyttar en ”mutter” i form av ett gängat rör som flyttar den lilla gardingstångsvagnen i sidled mha en liten bockad plåtbit. En annan gängstång lyfter hela gardinstången upp och ned även den med ett gängat rör men som sitter fastklämt med en plåtbit och lite dubbelhäftande tejp. Båda gängstängerna har plana kullager i ena änden som tar upp den axiella kraften, samt även radiella kullager som håller dem på plats i centrum. Skulle man montera gängstången stumt med utgående axel från stegmotorerna ställs det väldigt höga krav på monteringen av stegmotorn så kraftöverföringen är gjord flexibel med en bit plastslang som sitter fast med slangklämmor. Stegmotorerna drivs med DRV8825 drivare som styrs via parallellporten (dvs den 25-poliga DSUB-kontakten man kopplade in sin skrivare före det fanns USB) av en gammal PC körandes det klassiska CNC-programmet Mach3 i Windows XP, finns mer moderna lösningar men jag har kört den här varianten tidigare med min CNC-fräs jag byggde för ca 15 år sen, så jag körde vidare på det för att korta ner utvecklingstiden. En fjäder tar upp längdvariationer som uppstår när temperaturen på skärtråden ändras.

Jag ritar upp möstret jag vill skära ut i Inkscape, ett vektorbaserat ritprogram. Kör in det i en CAM-mjukvara FCNC som skapar G-koder jag kan mata in i Mach3, men egentligen bör det nog gå att importera ritningarna direkt till Mach3 då det är så pass enkelt med 2D.

För att EPS:en ska ligga still lägger jag på vikter och har en offerskiva både under och ovanpå skivan som bearbetas.

Väldigt många bitar blev det det. Några av bitarna får urgröpningar för att kunna montera in el-rör och tryckluftsslang mm.

Sen limmades de fast med hjälp av ett vattenbaserat lim som inte löser upp EPS:en.

Efter trapetshålen var fyllda med EPS blev det ett 50mm lager med jämntjock grafit-EPS mellan reglarna som sedan undertaket fästes i, tyvärr ingen bild på det, men taket blev väldigt svart (grafit-EPS) sånär som på reglarna som undertaket skulle fästas i.

Diffusionsspärr, OSB och gips på det.

Invändigt blir det samma färger som i grovutrymmena i huset. Antikvit (NCS-S 0502-Y) upptill, Grå med lite gult i (NCS-S 3502-Y) vilket är samma grå som på huvudbyggnadens knutar osv, samt en separerande linje med Turkos som accentfärg. Utvändigt väljer vi samma färgskala sånär som på att istället för turkos blir det en linje med samma mörkgrå färg (NCS-S 5502-Y) som källarväggarna är målade med utvändigt så det ska bli lite mer diskret. Golvet målas med grå ”1K” både inomhus och utomhus, en golvfärg som släpper igenom fukt. Annars är golven inomhus målade med den hårdare Hangar epoxy golvfärg vilket inte fungerar när det är så pass fuktigt som här.

Har fått in lite enkla hyllor från Jula, vilka är relativt stabila men kanske inte den bästa när det gäller att flytta på hyllplan, köpes lämpligen till det återkommande reapriset 399 som bättre matchar hyllans kvalité, vilket jag givetvis gjorde, istället för ordinarie dyra 699. Fick såga av några stolpar lite som krockade in i taket.

För att dels slippa borra så mycket och dels för att kunna ändra om enkelt efter behov blev det krokar på skenor med Duratrax-systemet, inhandlat på Hornbach.

Taklamporna blev ett par led-armaturer inköpta på lampan.se, de var en av få som hade endast 30mm bygghöjd, vilket är önskvärt iom den låga takhöjden inomhus i förrådet.

Utöver förvaring av bråte i förrådet har vi även kompressorn som matar husets tryckluftsnät där. Tanken är att eluttaget som matar kompressorn blir styrbart från IHC-systemet och på så vis styrs av en timer som kan aktiveras från de rum som har trycklyft framdraget.

Tryckluftsnätet går från kompressorn i cykelskjulet till Verkstan, Garaget, Elektronik-labbet (ena arbetsrummet) samt även utomhus i skärmstaket där cyklarna står. Tanken är att vid varje rum med tryckluft ska det gå att aktivera tryckluften med en med en knapp som aktiverar en timer för tryckliften i 30min typ. Tryckluften går i vanliga 15mm rör-rör plaströr, finns en förgrening med möjlighet att stänga av olika rum om det skulle bli fel på en gren i systemet. För tillfället är timern inte löst så man måste gå it i cykelskjulet och slå av/på manuellt.

Så här ser uttaget i arbetsrummet ut, blir liknande uttagsramar på de andra ställena med:

Lite småfix kvar men inte så långt ifrån klart J. Sen finns det möjlighet till framtida projekt med då det är förberett för vattenburen golvvärme för att hålla det frostfritt, men tills vidare är det en liten el-driven frostvakt som försöker hålla upp temperaturen över 5 grader.

 

 

Annonser

Uterummet nästan färdigt.

Blir ettt inlägg om uterummet nu, det var ett tag sen vi började med det, inte 100% färdigt men så här långt har vi kommit med det nu.

När vi ritade huset var en tanke att ta med så mycket som möjligt från början åtminstone tankemässigt även om vi inte bygger det direkt. En av sakerna som var med på ritningen men inte helt bestämt om det verkligen skulle bli av men som blev av ändå var uterummet. Uterummet var planerat till att vara placerat på södergaveln, vilket gör att vi inte kunde få till en ingång från huset men istället gjorde vi ett längre takutskjut för att man ska kunna under tak från vardagsrummet till uterummet.

             

Då vardagsrummet blev så pass ljust och luftigt blev behovet av uterummet inte lika stort som vi tänkt oss när vi ritade huset. Egentligen skulle vi ha mer glädje av ett växthus, men då uterummet redan var inritat på bygglovsritningen var vår tanke att bygga enligt plan men både ha en del växter där samtidigt som vi har det som uterum, lite av orangeri.

Själva stommen till uterummet var vi tvungna att konstruera själva då utseendet styrdes av bygglovet där vi ritat in uterummet utseendemässigt att passa till huset så en standard-byggsats gick inte att använda.

Tak och skjutdörrar kommer från Willab Garden. Det går att välja dörrar och tak med olika U-värden, men vi valde enkelglas av deras enklaste modell på dörrarna, vilket kostade 15k3 för 3+4+3=10m skjutdörrar. Man får betala rätt mycket mer för en ganska liten ökning av U-värde. Taket är lite mer prisvärt att gå upp i U-värde på men det gör inte så stor skillnad för den totala effektåtgången när man värmer upp uterummet iom att det ändå är skjutdörrarna som läcker ut mest värme så det gör inte så stor skillnad. Då planen var att ha växter var även en tanke att ett tunnare tak släpper in mer ljus till växterna så det skulle vara fördelaktigt även på så vis. Taket gick på 7k2 för 2st 3×3.7m, sen tillkommer nockbalken för 895:- vilken var den minst prisvärda delen på uterummet

Gavelsidans takstol dimensionerades enligt takstolsbokens beräkningsprogram men uppskalat lite för säkerhets skull. Nockbalk och balkarna är av limträ (byggmax), egentligen lite onödigt kraftiga men det går inte att köpa exakt vilka dimensioner som helst och utöver att klara snölast osv är det bra om det är en praktiskt dimension att använda. Utöver att limträ är starkare än vanligt trä och ihoplimmat med träfibrerna åt olika håll så det vrider sig inte lika mycket av fukt osv. Takstolsbjälkarna som håller upp plast-tak-skivorna är vanligt C24 trä, även de blir rejält tilltagna vid kontrollberäkning. Enligt dimensioneringsanvisningarna från Willab Garden ska det till ett stöd i mitten på takskivorna när man har den tunnaste sortens kanalplastskivor. Utöver att stadga upp taket så ger de balkarna även stöd åt takstolsbjälkarna som håller upp taket så de inte ska kunna vrida sig lika lätt. Bjälkarna har uttag där de korsar varandra eller sitter ihop och det är ganska tajt passform på allt och det blir lite självlåsande. Bjälkarna vilar på varandra så att kraftöverföringen sker via stöd och är inte genom infästningarna för ökad stabilitet.

De flesta delarna målades innan de byggdes ihop. På så sätt blir även urtagen målade innuti och det är mycket enklare att måla brädorna när de ligger på marken än när de är 3m upp i luften.

Lite pyssel att få upp de gaveltakstolen och nockbjälken själv med handkraft, och mycket klättrande för att få ihop allt. I början på bygget var jag lite orolig för hur mycket det svajade men för varje del jag monterade blev det stabilare och stabilare.

Det var relativt okomplicerat att bygga ihop delarna från Villab Garden, men det var väldigt många mer delar än jag hade föreställt mig,.
Tyvärr inte så många bilder på delmomenten, men så här ser det ut när det är i det närmsta färdigt.

En miss med Willab Gardens sortiment är bristen på vanliga dörrar med gångjärn i samma stil med enkelglas osv. I vårat fall behövdes en sådan då det inte skulle funka så bra med skjutdörr. Det går att köpa en hel-glas altandörr men de är ruskigt dyra, många kostar över 10k. Funderade på att köpa en begagnad altan-dörr men hittade inga helglas just då. Lösningen blev att köpa en nästan helglas ytterdörr istället på ”rea” hos Bygghemma för 5198:-

 

Under sommaren försökte vi odla växter i uterummet, men då det blev över 50 grader dog alla växter första dygnet :(, till nästa säsong får det bli lite bättre ventilation.

En lite ovanlig detalj på uterummet är fönsterna i golvet. 6st betongglasfönster släpper ner ljus under uterummet så det kommer in ljus genom fönstret till det ena arbetsrummet som annars blir mörkt. Då vi inte helt hade bestämt om det skulle bli pool, altan eller uterum när vi började bygga huset blev det ett fönster även i detta rummet. Skulle vi inte byggt något av det hade det blivit ett vanligt källarfönster men nu när det blev inbyggt skulle det blivit rätt mökt om det inte var för fönsterna i golvet som ger tillräckligt med ljus för att slippa slå på lampan om man letar efter något.

Byte av eluttag i köket

P1030377

I köket har vi ett antal el-uttag styrda av IHC-styrsystemet, då lampknapparna saknar indikering var det lite lurigt att veta om de var på eller inte. Två år efter vi flyttat in såg jag att det finns eluttag i samma serie (Eljo Exxact) som elektrikern satte dit men med en indikeringslysdiod på så efter jag uppgraderat dem kan man se dels om eluttagen är på/av och även om det är ett styrt eluttag eller inte.

P1030376

En lite irriterande och märklig sak är att enkeluttagen och dubbeluttagen har olika färg på lysdioderna, dubbeluttag lyser rött och enkeluttag lyser grönt, undrar hur designfolket på Eljo kom fram till att de skulle göra så?

 

Garderobskjutdörrar i ”lösvirke”

I det minsta sovrummet var det lite mindre med plats garderober jämfört med de två andra barnrummen från början, och det blev ännu mindre då ventilationstrumman tog mycket mer plats än planerat vilket gjorde garderoben ännu mindre. För att det ändå skulle bli garderob som använde så mycket som möjligt av det tillgängliga utrymmet blev det en 50 cm bred Ikea Pax-stomme och sen istället för en till 50 cm stomme så blir det en 60 cm bred öppen volym där det blir en lös trådback och senare en klädstång ovanför det. Då de andra barnen har skjutdörrar skulle det bli en sådan här med men inspirerad av något avsnitt av något byggprogram jag såg för 10-15 år sen på TV där de byggde garderobsväggar med lösa beslag och MDF-skivor som de sedan satte en foto-vägg på tänkte jag göra något liknande här, verkade ju väldigt enkelt…. oturligt nog var det inte det, är mycket enklare att köpa saker färdigt…

P1030365

För att få ner vikten körde jag med 10 mm MDF och sen gjorde en ram på baksidan för att de skulle se lite rejälare ut. Kanterna frästes halvrunda och skivorna målades. Beslagen att skruva upp dörrarna med kom från Jula, inte superkvalité men de funkar helt ok. Var dock lite problem att skruva i taket, glesen satt dåligt till så det blev en del gipsankare som var svåra att få dit då det går rätt tätt med VP-rör ivägen, fick dit skenan och hängde upp de vitmålade dörrarna, sen var det dags för tapet. Det visade sig inte finnas så bra foto-tapeter med rätt formfaktor som passade så det blev en vanlig tapet. Något som jag inte tänkt på var vad som händer om man sätter fast en tapet med tapetklister på en tunn MDF-skiva… den slår sig, blev en rätt rejäl banan av skivan efter ett par timmar, inte så kul… blev lite sur på mig själv som inte tänkt på det men men som tur var rätade den ut sig igen när det torkade 🙂 Även väggen brevid dörrarna fick samma tapet på sig.

P1030361

Resultatet blev väl ok till sist men hade jag insett hur bökigt det skulle bli hade jag valt vanliga dörrar till garderoben istället. :-/

 

Kamin

P1010854

Planen var att det skulle bli en kamin, vilket det också blev (sent hösten 2015) efter en del velande, är inte helt gratis och huset är rätt energisnålt men det är väldigt mysigt med eld på vintern och känns även bra att ha en extra värmekälla i huset som backup.

Det blev en väldigt liten kamin då det mest är för att det är mysigt. Det blev en grå Contura C820T som vi köpte från Kaminbutiken i Järna då de hade lägst totalkostnad av de vi frågade.

Själva kaminen kostade 19500 och skorstenen kostade även den lika mycket till (inkl. 45 graders vinklar för sidodragning förbi nockbalken)

Det tillkom golvskydd (lös glasskiva), miljöavgift, tillufts-kit (lite överprissatt med 600kr för ett par dm slang och nån koppling), arbetskostnad mm. Sen valde vi till en lucka under så det går att förvara tillbehör där och så man slipper se tilluftsröret som går ner i golvet.

Totalkostnaden hamnade på ca 50k med ”kampanjrabatt” på 2.5k

För att få använda kaminen måste den vara besiktad och även ha slutbesked. Sotaren tog 2250:- för en ”SSR-besiktning”.

P1010739

P1010744P1010737

Installatören var väldigt van och verkade ha koll. han var försiktig när han satte sågen i taket ifall det skulle finnas elledningar där och det visade det sig göra, fastän kaminen var med på ritningen så hade elektrikern missat det och dragit flexslang ivägen men klarade sig och den satt så löst att det gick bra att fösa undan den. Snickaren hade förberett i golvet för tilluften men vi hade ingen markering om var den kom upp så det blev till att försöka mäta och uppskatta var den skulle komma upp. Installatören började med ett litet hål baserat på det jag mätt upp och det träffade i hålet, sen körde han försiktigt med sticksåg åt olika håll tills han stötte på kanten på röret. Det var nätt och jämt att tilluften hamnade inom kaminens bottenplatta och installatören fick såga upp ett extra hål i kanten och använda en lite tunnare slang för tilluften. Anledningen till att hålet inte var centrerat var att det var en bärande stålbalk så det gick inte att sätta tilluften mer centrerat i golvet. Tanken var att det skulle bli en snyggare installation i golvet men så här i efterhand skulle jag valt att ta tilluften genom ytterväggen istället med tanke på hur tajt det var i golvet.

P1010740

Ett oväntat problem var nockpannorna, när huset byggdes hade de blivit silikonade  (enligt installatören skulle man använda något lim istället) vilket gjorde att de satt för hårt ihop så de bara gick sönder, gick sönder ett antal av dem under installationen men som tur var hade vi kvar tillräckligt med överblivna nockpannor från när huset byggdes så det gick att få till någorlunda.

P1030358

Från alla träd som stod på tomten har vi en hel del ved. Den har fram tills nu (2017) legat i dryga 1m-längder i två stora högar på kommunens mark i flera år men nu har vi lyckats såga upp den och börjat klyva den i eldningsbara bitar som vi kommer förvara på  vår egen mark under tak så den inte ska ruttna. Tyvärr visade det sig att en hel del blivit rötskadad och uppäten av insekter då men vi har ändå så vi klarar av att mys-elda ganska många gånger om året så länge vi bor i huset.

Mer stödmurar

Bygget har fortsatt för fullt, men det har varit väldigt få uppdateringar, har fortsatt med stödmur, altan, pool mm. Ska försöka uppdatera lite mer, först lite om stödmursbygget som gjordes förra sommaren.

Det fattades lite av stödmuren på södra sidan om garageuppfarten och sen hela biten norr om garageuppfarten. Det varierar lite hur snabbt berget kommer när man gräver i marken men det är strax under marknivå och där det är lite djupare ner får det inte plats med så mycket sula så större delen av muren var tvungen att dubbas i berget men i kombination med sula där det var längre ner till berget.

Första delen av muren försökte vi gjuta in stenar som ytskikt vilket gick väldigt dåligt då pumpad betong är för lättflytande så alla murarna putsas istället. För att få samma utseende på nya muren som den med ingjutna stenar utan att behöva så stora mängder betong var tanken att göra en 12-15 cm tjock mur men med en överdel som är lika bred som den gamla muren och låta överdelen stödjas av kontreforer som även hjälper till att ta upp marktryck med, dock gör det gjutformen mer komplicerad. Precis som med förra muren använda jag frigolitblock vid kontreforerna för att skapa hål för dräneringsslangen att passera genom dem.

P1020234P1020236P1020516P1020515P1020517

Med förra stödmuren var tanken bygga stabila gjutformar skulle kunna återanvändas, istället blev det en gjutform som var extremt svår att få bort och ändå inte gick att återanvända så den här gången var fokus på att göra formen enkel att riva, så det fick bli form av OSB som stabiliserades av bjälkar på båda sidor som hölls ihop med gängstänger och hålband skruvade på ställen som är åtkomliga även efter gjutningen. För att passa bra mot vägen följer muren vägens böjning, vilket blir relativt enkelt att ordna när formen byggs upp av OSB-skivor. Vinkeln på övre delen av gjutformen var tänkt att förhindra den breda flänsen upptill från att gå sönder samt att även göra så det blir en tratt för att underlätta gjutningen så man kan gjuta med ränna direkt från vägen och slipper ha pumpbil.

Gjutning av sula

P1020520

Gjutningen gjordes i två omgångar, först sulan och sen själva muren. Killen som körde pumpbilen till sulan var en väldigt erfaren betongbilsförare som egentligen var pensionerad och bara jobbade extra under sommaren när det var ont om folk. Föraren varväldigt lugn och metodisk och hade smarta idéer om hur han skulle göra, istället för att ställa upp bilen på några få ställen och jobba med en lång ränna såg han till att vända på bilen så han kunde köra bilen framlänges längs muren med rännan utfälld så kort som möjligt rakt i sidled och flytta bilen många gånger istället. Med en kort ränna blir det en kort sträcka betongen behöver rinna och den rinner snabbare iom den högre vinkeln så då blir det lättare att reglera hur mycket volym som kommer på varje ställe, dessutom går det fortare att göra rent rännan om man bara använt en kortare del. Verkar dock som att han har rännan ovanligt långt ute på den enda bilden av gjutningen 😉 Gjutningen gick väldigt snabbt och smidigt, dock tog betongen slut lite för snabbt fastän jag lagt på en del extra jämfört med mina beräkningar, så det blev en del skyfflande för hand för att få sulan att sluta tätt mot formens undersida

Gjutning av muren
Vi hade inte lika tur med den som körde betongbilen vid gjutningen av muren, en yngre kille som inte var lika erfaren och inte lika smart som den första. Jag försökte få honom att göra samma som första gjutningen men han fattade inte, till stor del pga språkproblem så han vände inte bilen åt rätt håll utan backade hela muren istället och han ville absolut köra med lång ränna vilket gjorde att det tog lång tid för betongen att rinna ner i formen och den blev svårreglerad så det blev översvämmning i formen när han inte kunde reglera betongen lika snabbt som det gick med kort ränna vid första gjutningen, sen var det inte samma fingertoppskänsla för volymen heller. Gjutningen tog därmed även väldigt mycket längre tid och blev mer spill och slabbande. Erfarenhet är värt mycket för de flesta jobb. Överbliven betong dumpades på en pressenning, hade förberett för att kunna använda överbliven betong till sulan till en liten kommande stödmur mer var tvungen att bära den i hinkar över en liten kulle vilket var väldigt mycket jobbigare än jag tänkt mig, lyckades iaf använda den bra.

Rivning och motfyllning.
Att riva alla konvexa ytor gick bra men de konkava ytorna var jobbigare då betongen fastnade mer och dels för att det var ganska trångt mellan muren och berget på en del ställen.

P1020648

Innan motfyllningen monterades dräneringsslang, portdränskivor och markduk. Den stora högen med stenar vi samlat för att användas som ytstenar till den här muren blev till motfyllning istället, sen hade vi även en hög grus som Ove från markfirman lämnat kvar för motfyllning. Tillsammans blev det ganska lagom med motfyllning.

P1020647

Efter motfyllningen beställde vi några storsäckar med matjord och även lite extra grus att ha framför muren för att återställa marknivån till den ursprungliga.

P1020649

Under motfyllningen kunde vi även bredda gångvägen upp till övre delen av tomten.

P1020899

Rabatten som blev längs med muren blir täckt av vintergröna, tar dock lite tid för den att etablera sig i norrbacken. Muren har även fått puts på sig med en borstad yta, kom tyvärr regn efte putsningen som gjorde att det blev några vertikala streck i putsen från rinnande vatten på några ställen 😦

P1020900

Murbitarna vid garageuppfarten har fått 12V LED-lampor monterade.

Egen IHC input modul

Även om man kan placera allt decentraliserat i ett bus-system som tex KNX är det väldigt vanligt att 230v aktorerna är placerade i elcentralen, så skillnaden i uppbyggnad är framförallt på sensor-sidan, men i vårt system har jag sett till att sätta lampknapparna på en fattigmans bus i form av en 8 bitars parallell bus som scannas med charlieplexing.

Charlieplexing är ett sätt att scanna av flera knappar med få bidirektionella IO-linjer och används mest för korta avstånd för att tex scanna av ett ett litet numeriskt tangentbort eller linkande.

Charlieplexing innebär att man signaljordar en av bus:ens N trådar åt gången och låter övriga N-1 trådar vara ingångar, och så gör man så N gånger för samtliga trådar och kan på så vis läsa av N * (N-1) ingångar med N trådar. Eftersom varje kombination av trådpar man kan koppla in lampknappar på används i båda riktningarna krävs det en likriktardiod per lampknapp för att den bara ska bli avläst i den avsedda riktningen.

charlieplexing.png
Bilden ovan visar ett förenklat exempel där man med tre trådar kan läsa av 6stknappar. Motsvarande algoritm för att under tre steg jorda resp läsa av de tre trådarna A,B,C sker då enligt följande:

Steg 1: A=Gnd, Switch 1=B, Switch 2=C
Steg 2: B=Gnd, Switch 3=A, Switch 4=C
Steg 3: C=Gnd, Switch 5=A, Switch 6=B
Med 8 ledningar som jag har kan man läsa av upp till 8*(8-1)=8*7=56st knappar på motsvarande sätt genom att jorda en tråd i taget och läsa av övriga 7 trådar. I mitt fall tex alla knappar på hela ovanvåningen, kopplas in på samma 8-ledare. sen har jag valt att dela upp resp våningsplan i tre parallellkopplade sektioner för att göra möjligt att dra diskreta IO-linjer vid behov om det skulle gå dåligt med charlieplexing-bus:en då jag inte var helt säker på att det skulle funka när jag planerade elen.

Min förhoppning var att det skulle gå att programmera detta med IHC-systemets IO-moduler (en 8 bitars in- resp en 8 bitars ut-modul) och då även använda färre ingångar än med en knapp per ingång. Det verkade dock som att det skulle bli knepigt att skapa så snabb tajming med IHC så jag började fundera på möjligheten att göra en egen charlieplexing-IO-modul.

ihcprot

Kollar man med oscilloscop på signalen från input-modulerna till controllern syns det rätt tydligt hur protokollet ser ut. Bus:en är normalt hög och så kommer det 17st låga pulser med en periodtid på 650us, varav den låga pulsen varar ca 325us. Den höga halvperiodens första del är alltid hög, sen är den andra halvan beroende på om det ska skickas en etta eller nolla. Den 17e (sista) biten är alltid hög, sen kommer det en paus på ca 4.5ms. Att skicka ut pulserna mha delayer blir för dåligt, så det fick bli ett interrupt på 1.6kHz där protokollet för att skicka till fyra seriella kanaler parallellt hanteras enligt följande:

for(bitaddr=outaddr,outport=0;outport<4;outport++,bitaddr+=16)
{

if((phase<2) || ((phase==3) && !bitMatrix[bitaddr]))
*(comPort[outport]) &= ~comBit[outport];
else
*(comPort[outport]) |= comBit[outport];
}
phase=(phase+1) & 3;
outaddr=(outaddr+1)&15;

Charlieplexingbus:en scannas i samma interrupt, där varje kombination med 7 avlästa knappar scannas under 16 interruptcykler och det sen för alla 8 kombinationer, det ger en scanningsfrekvens på 1.6kHz/16cykler/8kombinationer = 12.5Hz. Från början tänkte jag scanna dem betydligt snabbare men med 80m kabel på varje IO-linje blir det en allt för trög last och även störningsfilterna lastar ner utgångarna rejält mycket vilket sänker scanningsfrekvensen en del samt gjorde att jag även fick lägga in en tidsmässigt hysteres för att gå mellan ett och noll som en form av mjukvarufiltrering men efter det fungerar det bra.

De resterande 8 bitarna tänkte jag använda för att läsa av två AD-kanaler, men nu har jag förstått det som att det går att överlagra ett 12-bitars temperaturprotokoll på varje IO-pinne vilket öppnar lite fler möjligheter att koppla in mer analoga saker där, kanske 6st onewire-tempsensorer utöver de två analoga ingångarna eller nått vi får se 🙂

chplx_block

Hårdvaran var relativt okomplicerad, en mikrokontroller med 8 ingångar från charlieplexingbus:en och 4 utgångar till IHC, strömförsörjning och lite filter mot omvärlden. Schemat gjordes i Orcad och layouten i freepcb, tillverkade laminaten i Asien med Itead och monterades för hand av mig. Inga fel hittade än så länge på hårdvaran sånär som på komponenttryck som blivti lite fel på ett ställe. Det blir snyggare med lödugn men lödugnen och pastadispensern var nedpackade iom flytten till nya huset så det blev inte så supersnyggt men det funkar iaf.

chplxpcb.JPG boxedmodule.jpg

Kortet skruvades fast i en 4 moduler bred DIN-kapsling från Conrad, etiketten utskriven med laserskrivare på självhäftande silverfärgad folie (Elfa artnr. 18098961), samma folie användes för att markera upp skruvplintarna på kretskortet. I centralen sitter alla klenspänningsmoduler i ett eget fack för sig så det ska gå att hantera klenspänningsbitarna själv.

chplprogmod

Ett litet bekymmer med en charlieplexingbus är att samma virtuella knapp blir placerad på flera ställen med samma adress i form av flera
parallellkopplade knappar, vilket iofs förekommer med en mer klassisk installation men det blir mer frekvent med en bus då det är så pass enkelt att göra det och det är lite lurigt hur man ska hantera det i IHC-programmet där varje knapp placeras ut i ett visst rum. För att göra det enkelt för mig placerar jag en chalie-plexing-modul med flera ingångar placerad i verkstan i mitt IHC-program då det är där den även är placerad fysiskt. Vet inte riktigt hur man gör egna moduler i det grafiska verktyget så jag gick in och editerade xml-koden direkt
vilket fungerade bra 🙂